Hj
Flera par i vår bekantskapskrets har valt att dela på sig det senaste åren.
Vi som ser på står helt oförstående. Gäller inte de löften som gavs vid giftermålet? Är det så lätt att sticka i från det man en gång lovade – tydligen. Som vi ser det är det ett löftesbrott – som gränsar till hänsynslöshet mot både Gud och människor. Vi har alla relatationer med med våra vänner och bekanta som hela tiden uppgraderas och investeras i över tiden – hur skall vi ställa oss – vi som står vid sidan av?
Utpräglad hänsynslöshet mot barnen i äktenskapet och motparten. Egentligen ett totalt nederlag för respektive person som inte orkar, inte förmår, att bearbeta sin situation. En relation måste hela tiden underhållas från båda parter för att fördjupas. Varför kan inte parterna ta tag i och lösa problemen – om det nu finns några. Oftas förstoras små ting till kromosomformat om inget görs åt problemen.
Tyvärr har vi noterat att det är den kvinnliga parten som i oss närstående fall har gett upp. Är detta symtomatiskt för kvinnor? Jag tror det inte – men Trist – Trist – Trist är det.
Nu frågar vi oss vem blir nästa fall? Är det smittosamt?
Vi konstaterar bara vad som hänt – vi dömer ingen men vi tycker det är urtrist.
H